tisdag 12 januari 2010

MEDBORGARPERSPEKTIV

Gå in på Medborgarperspektiv och läs om könskriget - del 1
http://medborgarperspektiv.blogspot.com/2010/01/konskriget-del-1.html

Det är fortfarande högaktuellt i vårt "jämställda Sverige".
Det är som Medborgare x skriver, att jämställdhetskampen varit alltför ensidig.
All kraft har gått till att se allt ur kvinnors perspektiv, istället för människors perspektiv.
Kvinnorna vill ha samma lön som männen, vilket är en självklarhet för mig.
Tyvärr vill de inte släppa in männen när det kommer till saker de ska dela med sig av, som föräldrarledighet och vårdnad om barnen.

Hur många kvinnor släpper ifrån sig alltför många föräldrardagar om de inte måste?
Hur många kvinnor anser att pappan är lika viktig för barnen efter en separation?
Hur många pappor ansöker om enskild vårdnad för att hindra mamman att ha kontakt med barnen?
Hur många mammor ansöker om enskild vårdnad för att hindra pappan att ha kontakt med barnen?
Hur många mammor är det som inte får träffa sina barn alls efter en separation?
Hur många pappor är det som inte får träffa sina barn alls efter en separation?

Finns det någon undersökning gjord på detta?
Jag tror faktiskt inte det.
Är det någon som vet?

5 kommentarer:

  1. Ca 40 000 barn i Sverige idag träffar aldrig sin pappa över huvud taget. Om du tar den siffran x10 så får du antalet barn som endast får träffa honom 4 dagar i månaden eller mindre.

    SvaraRadera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  3. Vet du hur många mammor som inte träffar sina barn alls eller 4 dagar i månaden?

    SvaraRadera
  4. Jag vet iallafall en mamma som inte får träffa sitt barn alls. Pappan gjorde precis enligt instruktionsboken. I första skedet blev han boendeförälder, sen vägrade han allt umgänge, beskyllde mammans nya man för sexuella övergrepp, förde lögn- och förtalskampanj. Resultat? enskild vårdnad utan umgängesrätt för mamman! Han erbjöd någon timme varannan månad på socialförvaltningen, vilket hon vägrade acceptera. Flickan får nu inte träffa varken sin mamma eller lillebror, vilket anses vara bäst för henne.

    SvaraRadera
  5. Sören
    Jag tycker att det är lika fel när ett barn hindras från att träffa någon av sina föräldrar.
    Det spelar ingen roll om det är mamma eller pappa.

    Anledningen till att jag skriver här är att det är så många pappor och barn som hindras från att träffas och få en vettig relation.
    Tyvärr alltför många gånger är den enda anledningen mammans ovilja och samhällets förutfattade meningar om pappor och mammor. Dvs att mammor är viktigast för barnen och pappor bara är en bifigur.

    Jag vet inte varför den mamman inte får träffa sin dotter. Eftersom jag inte har någon bakgrund, så det är svårt att tycka i ett specifikt fall.
    Tycker det verkar lite dumt att inte träffa dottern de timmar som erbjuds, för att så småningom kunna utöka. Det blir svårt om hon inte träffar dottern alls.

    Varför får hon bara träffa dottern på socialförvaltningen?

    SvaraRadera